Studier med Limosilactobacillus reuteri Protectis

Kolonisering med Limosilactobacillus reuteri

Intestinal microbiota in infants supplemented with the probiotic bacterium Limosilactobacillus reuteri.

Abrahamsson T, Jakobsson T, Sinkiewicz G, Fredriksson M, Björkstén B (2005) J Pediatr Gastroenterol Nutr 40(5):692, abstract PN 1–17.

Som del av en prospektiv studie i syfte att undersöka minskad risk för allergi under det första levnadsåret, studerades också koloniseringsfrekvensen för Limosilactobacillus reuteri hos spädbarnen ifråga. Till huvudstudien rekryterades 232 mödrar och deras spädbarn. Mödrarna randomiserades till två grupper som fick antingen Limosilactobacillus reuteri eller placebo under de sista fyra veckorna innan förlossningen. Efter förlossningen fick spädbarnen tillskott, med samma preparat och dos som modern fått, fram till 12 månaders ålder. Vid levnadsdag 5–6 var 80 % av spädbarnen i L. reuteri-gruppen koloniserade, jämfört med 19 % i placebogruppen. Koloniseringen mättes som antalet levande L. reuteri-celler i avföringen. Vid 12 månaders ålder var 63 % av spädbarnen i gruppen koloniserade medan motsvarande siffra för placebogruppen var 23 %. I prov från kolostrum (den första bröstmjölken) påvisades L. reuteri hos 12 % av mammorna i L-reuteri-gruppen och hos 2 % i placebogruppen.

Slutsats: Dagligt tillskott av L. reuteri under första levnadsåret resulterade i en hög grad av kolonisering i mag-tarmkanalen av denna probiotika.

Minskad infektionsrisk

Probiotics in the prevention of bacterial and Candida infections in newborns submitted to greater surgical interventions and admitted in NICU-retrospective group controlled study.

Betta P, Sciacca P, Trovato L, Vilardi L, Scuderi MG, Di Benedetto V, Oliveri S, Romeo MG (2007) J Pediatr Gastroenterol Nutr. 44:e127, abstract PG4-13.

En öppen, prospektiv och randomiserad studie, som undersökte vilka effekter ett dagligt oralt probiotikatillskott har på incidensen av bakterie- och svampinfektioner samt mag- och tarmsymtom hos opererade nyfödda barn på neonatal intensivvårdsavdelning (NIVA). Man undersökte även tiden till dess barnen tolererade enteral näring efter operationen. I studien ingick 24 nyfödda med gestationsåldern 36,4 +/- 2,7 veckor och en födelsevikt på 2568 +/- 644 g som var inlagda på NIVA p.g.a större kirurgiska ingrepp. Grupp I (n = 8) fick tillskott av Limosilactobacillus reuteri, grupp II (n = 8) fick tillskott av Limosilactobacillus rhamnosus LGG och grupp III (n = 8) fick inget probiotikum. Båda probiotika gavs från det att spädbarnen lades in på NIVA. Följande kliniska parametrar utvärderades: Antal bakterie- och candidainfektioner, antal dagar med antimykotikabehandling, antal dagar med parenteral nutrition, tid till tolerans av enteralt/oralt födointag, viktökning, gastrointestinala symtom och längd på sjukhusvistelsen.

Resultat: Signifikant färre infektions-episoder observerades i grupp I och grupp II jämfört med kontrollgruppen: 0 %, 12 % respektive 37,5 % för bakterieinfektioner, och 12,5 %, 25 % respektive 37,5 % för candidainfektioner. Grupp III behövde antimykotikabehandling under en signifikant längre period: behandling mot svamp gavs i genomsnitt under 19 dagar i grupp I, 29 dagar i grupp II och 41 dagar i grupp III. Genom-snittlig tid med parenteral nutrition var 18 dagar i grupp I, 34 dagar i grupp II och 42 dagar i grupp III (p<0,05).

Slutsats: Tillskott av probiotika till denna högriskgrupp av nyfödda prematura barn kan minska risken för bakteriell-sepsis och candida-sepsis, förkorta perioden med parenteral nutrition, minska förekomsten av gastrointestinala symtom och därmed öka toleransen för oralt födointag, samt förkorta vårdtiden på sjukhus.

The role of probiotics in the prevention of bacterial and Candida infections in Neonatal Intensive Care. Prospective study with control group.

Romeo MG, Betta P, Oliveri S (2006). Presenterad vid det 5:e årsmötet för Italian Society of Perinatal Medicine, Parma, Italie n, den 1517 juni 2006. J Perinat Med 34 (Suppl 1): A9, abstract MSL_24.

Detta var en prospektiv, randomiserad studie som undersökte om två olika probiotika kunde minska risken för bakterie- eller svampinfektioner hos prematura nyfödda på en intensivvårdsavdelning. Prematura nyfödda gavs antingen L. reuteri eller L. rhamnosus GG (LGG) i 28 dagar. L. reuteri-produkten var en oljesuspension och 5 droppar per dag innehöll 1 x108 cfu. LGG-produkten var ett pulver som blandades med vätska i en daglig dos om 3 x 109 cfu. Inklusive kontrollgruppen studerades 184 spädbarn. Jämfört med kontroll gruppen minskade incidensen av bakterie- och svampinfektioner i båda grupperna som fick probiotika. Spädbarnen i L. reuteri-gruppen hade den kortaste sjukvistelsen av alla: 22 dagar jämfört med 42 i kontrollgruppen och 29 i LGG-gruppen. Spädbarnen i L. reuteri- gruppen hade en större viktökning under de första 28 dagarna jämfört med LGG- respektive kontrollgruppen. Mag-tarmsymtom var signifikant minskade i L. reuteri-gruppen (förekom hos 2 av 67 barn) jämfört med LGG-gruppen (14/55 barn) och kontrollgruppen (27/62 barn).

Slutsats: De båda probiotika som gavs minskade incidensen av bakterie- och svampinfektioner hos dessa prematura spädbarn och inga säkerhetsproblem uppstod. Spädbarn som fick probiotika hade kortare sjukhusvistelse jämfört med spädbarnen i kontrollgruppen.

Effect of a probiotic infant formula on infections in child care centers: Comparison of two probiotic agents.

Weizman Z, Asli G, Alsheikh A (2005) Pediatrics 115:5-9.

Kostnadsfritt tillgänglig på:http://pediatrics.aappublications.org/cgi/content/full/115/1/5

Detta var en prospektiv, randomiserad, dubbelblind placebokontrollerad studie som undersökte om probiotika påverkar förekomsten av infektioner hos spädbarn på daghem. 194 friska barn i åldrarna 4-10 månader studerades i 12 veckor i tre olika grupper: De fick en modersmjölksersättning med antingen L. reuteri eller Bifidobacterium lactis eller en modersmjölksersättning utan probiotikum (kontroll). Antalet feberepisoder och episoder med mag-tarminfektion var under studieperioden signifikant färre i de båda probiotikagrupperna jämfört med placebo. Endast i L. reuteri-gruppen visades emellertid en signifikant effekt även vad gäller minskat behov av läkarbesök, mindre antibiotikaförbrukning och färre frånvarodagar från daghemmet.

Slutsats: Tillsats av probiotika till modersmjölksersättning hade en signifikant positiv effekt på incidensen av vanliga infektioner hos barn på daghem, och L. reuteri visade en överlägsen effekt på övriga parametrar. Inga säkerhetsproblem förekom under den tre månader långa studien.

Feeding of a probiotic for the prevention of community-acquired diarrhea in young Mexican children.

Ruiz-Palacios G, Guerrero ML, Hilty M (1996) Pediatr Res 39(4) part 2:184A, abstract 1089.

Detta var en prospektiv, randomiserad studie som jämförde två olika probiotiska bakteriestammar (Limosilactobacillus reuteri och Limosilactobacillus rhamnosus GG) och deras inverkan på incidensen av bakterie- och/eller svampinfektioner, hos prematura, nyfödda barn, inlagda på intensivvårdsavdelning. Syftet var att studera probiotikas förebyggande effekt på diarrésjukdom av olika orsaker. Dessa barn gavs antingen L. reuteri eller L. rhamnosus GG (LGG) i 28 dagar. Mag- och tarmsymtomen var signifikant minskade i L. reuteri-gruppen (förekom hos 2 av 67 barn), jämfört med LGG-gruppen (förekom hos 14 av 55 barn) och kontrollgruppen (förekom hos 27 av 62 barn).

Slutsats: De båda probiotika som gavs minskade incidensen av bakterie- och svampinfektioner hos de prematura spädbarnen och inga säkerhetsproblem uppstod. Barnen som fick probiotika hade kortare vårdtid på sjukhus jämfört med barnen i kontrollgruppen.

Effect of probiotic-containing beverages on incidence of diarrhoea.

Guerrero M, Dohnalek M, Newton P, Kuznetsova O, Ruiz-Palacios G, Murphy T, Calva J, Hilty M, Costigan T. 1st World Congress of Pediatric Infectious Diseases, dec. 1996, abstract nr 610:45-2. En prospektiv, dubbelblind, randomiserad, placebokontrollerad studie som undersökte effekten av probiotika på incidensen av diarré hos friska barn i åldern 12-32 månader, bosatta i Mexico City. Två drycker med en blandning av probiotiska stammar, varav endast den ena innehöll L. reuteri, intogs dagligen i 16 veckor och jämfördes mot en placebodryck. I L. reuteri-gruppen var 92 av 129 barn (71 %) helt fria från diarré, i gruppen som fick den andra probiotiska drycken var 88 av 129 (68 %) fria från diarré medan andelen i kontrollgruppen var 80 av 130 barn (61 %). Antalet episoder med diarré var signifikant mindre i L. reuteri-gruppen (44 episoder, p = 0,04 jämfört med placebo) jämfört med både gruppen som fick den andra probiotiska drycken (47 episoder , p = 0,135 jämfört med placebo) och placebogruppen, som hade 62 episoder.

Slutsats: Incidensen av diarré hos friska barn hade en signifikant mindre incidenser endast i gruppen som intog en probiotisk dryck innehållande L. reuteri.

Gastrointestinala tillstånd

The effects of probiotics on feeding tolerance, bowel habits, and gastrointestinal motility in preterm newborns.

Indrio F, Riezzo G, Raimondi F, Bisceglia M, Cavallo L, Francavilla R (2008) J Pediatrics, publicerad online den 3 januari 2008. Doi: 10.1016/ j.jpeds.2007.11.005

En dubbelblind, placebokontrollerad pilotstudie i syfte att undersöka vilka effekter ett dagligt tillskott av probiotika har på födoämnestolerans och gastrointestinal motilitet hos friska, prematura spädbarn som fick modersmjölksersättning. 30 spädbarn med en genomsnittlig gestationsålder på 34 veckor och en genomsnittlig födelsevikt på 1890 gram enrollerades. 10 spädbarn ammades 8 uteslutande och 20 randomiserades till att få antingen 1 x 10 cfu (kolonibildande enheter) a Limosilactobacillus reuteri /dag eller placebo i 30 dagar och en modersmjölksersättning av standardtyp. Enligt mätning med ultraljud i början och slutet av studieperioden förbättrades magsäckstömningen och tömningshastigheten signifikant hos spädbarnen som fick modersmjölksersättning med L. Reuteri jämfört med placebogruppen (p<0,001). Antalet dagliga regurgitationer minskade till 2,1 jämfört med 4,2 (p<0,01) och antalet dagliga tarmtömningar ökade till 3,7 jämfört med 2,1 (p<0,05). Daglig tid med gråt minskade signifikant till 32 minuter i L. reuteri-gruppen jämfört med 88 minuter/dag i placebogruppen (p<0,01). Spädbarnen som ammades grät i genomsnitt 66 minuter per dag. Viktökningen per dag var likartad i de tre grupperna och inga ogynnsamma händelser inträffade.

Slutsats: Dagligt tillskott av L. reuteri till prematura nyfödda som fick modersmjölksersättning förbättrade toleransen för denna typ av kost. Detta visade sig i form av en signifikant minskning av regurgitationer och den genomsnittliga gråttiden per dag samt ett ökat antal tarmtömningar jämfört med de barn som fick placebo. Även magsäckstömningen förbättrades signifikant.

Limosilactobacillus reuteri (American Type Culture Collection strain ATCC 55730) versus Simethicone in the treatment of infantile colic: a prospective randomized study.

Savino F, Pelle E, Palumeri E, Oggero R, Miniero R (2007) Pediatrics 119:124-130.

PDF-fil kostnadsfritt tillgänglig här. 

En prospektiv, randomiserad studie i syfte att undersöka om den probiotiska bakterien Limosilactobacillus reuteri kan minska symtom hos spädbarn med kolik. 90 ammade spädbarn i åldern 11–80 dagar med bekräftad spädbarnskolik randomiserades till två behandlingar: antingen Limosilactobacillus reuteri 108 cfu/dag, som gavs i form av en oljesuspension, eller simetikon, 60 mg/dag. 83 spädbarn slutförde studien. Vid studiens start var medianvärdet för gråttid 197 minuter/dag i båda grupperna. Efter 7 dagar hade gråttiden i gruppen som fick probiotika minskat signifikant till 159 min/dag jämfört med 177 min/dag i gruppen som fick simetikon (p=0,005). Dag 28 hade gråttiden i L. reuteri-gruppen minskat till 51 min/dag, jämfört med 145 min/dag i simetikongruppen (p<0,001). Dag 28 hade 95 % (39 av 41) i probiotikagruppen svarat på behandlingen genom att minska gråttiden med 50 % eller mer, mot 7 % (3 av 42) i simetikongruppen. Inga biverkningar observerades i någon av grupperna.

Slutsats: Intag av L. reuteri resulterade inom en vecka i signifikant kortare gråttid jämfört med standardbehandlingen för spädbarn med kolik. Denna effekt var ännu mer uttalad i slutet av den 4 veckor långa studien.

Limosilactobacillus reuteri DSM 17 938 in Infantile Colic: A Randomized Double-Blind, Placebo-Controlled Trial.

Savino F, Cordisco L, Tarasco V, Palumeri E, Calabrese R, Oggero R, Roos S, Matteuzzi D (2010) Pediatrics 526-533.

PDF-fil kostnadsfritt tillgänglig här.

En randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad studie med syfte att undersöka om den probiotiska bakterien Limosilactobacillus reuteri DSM kan minska symtom hos spädbarn med kolik. 50 exklusivt ammade spädbarn med bekräftad spädbarnskolik randomiserades till att antingen få Limosilactobacillus reuteri DSM 108 CFU/dag eller placebo i 21 dagar. 46 spädbarn slutförde studien. Vid studiens start var medianvärdet för gråttid 370 min/dag i gruppen som fick Lactobacillus reuteri och 300 min i gruppen som fick placebo. Efter 21 dagar hade gråttiden för de spädbarn som fått Lactobacillus reuteri minskat signifikant till 35 min/dag jämfört med 90 min/dag i gruppen som fått placebo. Inga biverkningar observerades i någon av grupperna.

Slutsats: Intag av Limosilactobacillus reuteri DSM 108 CFU/dag resulterade i signifikant kortare gråttid hos spädbarn med kolik efter tre veckors behandling jämfört med placebo.

Limosilactobacillus reuteri therapy to reduce side-effects during anti-Helicobacter pylori treatment in children: a randomised placebo controlled trial.

Lionetti E, Miniello VL, Castellaneta SP, Magistà AM, De Canio A, Giovanni M, Ierardi E, Cavallo L, Francavilla R (2006) Aliment Pharmocol Ther 24:1461-1468

En dubbelblind, randomiserad, placebokontrollerad studie som undersökte effekten av Limosilactobacillus reuteri på gastrointestinala biverkningar under och efter behandling mot Helicobacter pylori. 40 dyspeptiska barn i åldern 3-18 år med bekräftad H. pylori- infektion ingick i studien. Barnen behandlades med 10 dagars sekventiell antibiotikabehandling och randomiserades till att få antingen L. Reuteri 108 cfu/dag, n=20) eller placebo (n=20) i 20 dagar fr.o.m. den första behandlingsdagen. Biverkningarnas svårighetsgrad mättes med användning av ett validerat poängsystem (skalan GSRS = Gastrointestinal Symptom Rating Scale). Vid enrolleringen hade barnen i båda grupperna likartade poäng på GSRS (6,9 i L. reuteri-gruppen och 7,1 placebogruppen) men under eradikeringsbehandling och uppföljning förbättrades den gastrointestinala hälsan signifikant hos barnen som fick tillskott av L. reuteri jämfört med barnen i placebogruppen: Dag 10 var poängen 4,1 i L. reuteri-gruppen jämfört med 6,2 i placebogruppen (p<0,01) och dag 20 var poängen 3,2 respektive 5,8 (p<0,009). Eradikeringsfrekvensen av H. Pylori var densamma i båda grupperna.

Slutsats: Tillskott av L. reuteri under och efter eradikeringsbehandling för H. pylori minskade frekvensen och intensiteten av antibiotikarelaterade biverkningar från mag-tarmkanalen.

The therapeutic effect of Limosilactobacillus reuteri in acute diarrhea in infants and toddlers 

Eom T-H, Oh E-Y, Kim Y-H, Lee H-S, Yang PS, Kim D-U, Kim J-T, Lee B-C (2005 Korean J Ped 48:986-989 En prospektiv, randomiserad, placebokontrollerad studie som undersökte effekten av Limosilactobacillus reuteri på barn som lagts in på sjukhus för akut diarré (rotavirus hos 40 %). 50 barn i åldern 6¬36 månader randomiserades till att få antingen L. reuteri två gånger om dagen i en dos om 108 cfu så länge de var inlagda på sjukhus eller i upp till 5 dagar, eller matchande placebo. Medeldurationen av vattnig diarré efter insättande av behandlingen var 2,3 dagar i L. reuteri-gruppen jämfört med 2,9 dagar i placebogruppen. Behandlingsdag 2 observerades signifikanta skillnader för: vattnig diarré (kvarstod hos 64 % i L. reuteri-gruppen jämfört med 84 % i placebogruppen), genomsnittlig frekvens av diarré (1,9 i L. reuteri-gruppen jämfört med 3,4 i placebogruppen) och kräkningar (kvarstod hos 16 % i L. reuteri-gruppen jämfört med 40 % i placebogruppen).

Slutsats: Limosilactobacillus reuteri var effektivt som terapeutiskt medel hos barn som var inlagda på sjukhus med akut diarré.

Limosilactobacillus reuteri as a therapeutic agent in acute diarrhea in young children

Shornikova AV, Casas IA, Isolauri E, Mykkänen N, Vesikari T (1997) J Pediatr Gastroenterol Nutr 24:399-404

En prospektiv, randomiserad, placebokontrollerad studie på 40 barn i åldern 6–36 månader som lagts in på sjukhus för akut diarré (orsakad av rotavirus hos 75 %). Barnen som fick aktiv behandling gavs L. Reuteri 1010–1011 cfu i upp till 5 dagar (n=19). Både L. reuteri-gruppen och placebogruppen (n=21) fick rehydreringsterapi enligt standard. En signifikant effekt observerades fr.o.m. behandlingsdag 2, då 74 % av barnen i gruppen som fick aktiv behandling var fria från vattnig diarré, jämfört med 19 % av barnen i kontrollgruppen.

Slutsats: Tillförseln av L. reuteri förkortade tiden med vattnig diarré hos barn som lagts in på sjukhus för behandling av akut diarré.

Bacteriotherapy with Limosilactobacillus reuteri in rotavirus gastroenteritis.

Shornikova AV, Casas IA, Mykkänen N, Salo E, Vesikari T (1997) Pediatr Infect Dis J 16:1103–1107

En prospektiv, randomiserad, placebokontrollerad studie på 66 barn i åldern 6–36 månader som lagts in på sjukhus för akut diarré orsakad av rotavirus. Barnen randomiserades till tre grupper: placebo (n=25) eller L. reuteri i en daglig dos om 107 cfu (n=20) respektive 1010 cfu (n=21), i upp till 5 dagar. Alla tre grupperna fick rehydreringsterapi enligt standard. Från och med behandlingsdag 2 var 30 % av de barn som fick den lägre dosen L. reuteri fria från vattnig diarré jämfört med 52 % av dem som fick den högre dosen. Skillnaden var signifikant för gruppen som fick hög dos L. Reuteri jämfört med kontrollgruppen, där 20 % av barnen inte längre hade vattnig diarré. Högdosgruppen hade också en signifikant kortare period med vattnig diarré: 1,5 dagar i genomsnitt jämfört med 2,5 dagar i kontrollgruppen. I gruppen som fick låg dos L. reuteri var genomsnittstiden med vattnig diarré 1,9 dagar.

Slutsats: Tillförseln av L. reuteri i dosen 1010 cfu förkortade durationen av vattnig diarré signifikant hos barn som lagts in på sjukhus för behandling av akut diarré. Den lägre dosen om 107 cfu resulterade i en närapå signifikant effekt på durationen av vattnig diarré. Effekter på immunsystemet

Low breast milk TGF-2 is induced by Limosilactobacillus reuteri supplementation and associates with reduced risk of sensitization during infancy

 Böttcher MF, Abrahamsson TR, Fredriksson M, Jakobsson T, Björkstén B (2008) Pediatr Allergy Immunol. Publicerad online den 24 jan. Doi: 10.1111/1399-3038.2007.00687.x

En prospektiv, dubbelblind, placebokontrollerad studie i syfte att utvärdera vilken effekt tillskott av Limosilactobacillus reuteri har på bröstmjölkens immunologiska sammansättning och relationen till sensibilisering och eksem hos barnen. Studien omfattade gravida kvinnor som antingen fick tillskott av L. Reuteri 1 x 108 cfu (kolonibildande enheter) dagligen (n=54) eller placebo (n=55) från gestationsvecka 36 fram till förlossningen, och deras nyfödda barn. Kolostrum (den första bröstmjölken) och mogen mjölk analyserades för antikroppar (totalt IgA och sekretoriskt IgA), pro- och antiinammatoriska cytokiner (TNF, TGF-ß1, TGF-ß2, IL-10) och faktorer som kan modifiera immunsvaret för bakterier (lösligt CD14). Fecesprov från mödrarna analyserades för förekomsten av levande L. reuteri-celler. Spädbarnen fick tillskott av L. reuteri (samma dos som mödrarna) från födelsen och fram till 12 månaders ålder. De följdes med avseende på utveckling av eksem och sensibilisering, som definierades som ett positivt pricktest och/eller cirkulerande födoämnesallergen-specika IgE-antikroppar, vid 6, 12 och 24 månaders ålder. Tillskott av L. Reuteri under graviditeten var förenat med låga halter av TGF-ß2 och något förhöjda halter av IL-10 i kolostrum. Det var mindre sannolikt att spädbarn som hade fått kolostrum med låga halter av TGF-ß2 skulle bli sensibiliserade under sina första 2 levnadsår (p=0,01). En liknande trend observerades för utveckling av IgE-associerat eksem.

Slutsats: Tillskott av L. reuteri under den sena graviditeten sänkte halterna av TGF-ß2 i bröstmjölken, och låg halt av denna immunologiska faktor var förenad med minskad risk för sensibilisering för allergener och möjligen minskad risk för IgE-associerat eksem (eksem med hyperreaktivitet mot allergiframkallande substanser som ägg och mjölk) hos ammade barn.

Probiotics in prevention of IgE-associated eczema: a double blind randomised placebo-controlled trial

Abrahamsson TR, Jakobsson T, Böttcher MF, Fredrikson M, Jenmalm MC, Björkstén B, Oldaeus G (2007) J Allergy Clin Immunol. 119:1174-1180

En prospektiv, dubbelblind, randomiserad, placebokontrollerad studie i syfte att genom oralt tillskott av den probiotiska bakterien Limosilactobacillus reuteri förebygga eksem och sensibilisering hos spädbarn födda i familjer med allergisk sjukdom. Studien omfattade 232 familjer, varav 188 slutförde studien. Mödrarna cfick Limosilactobacillus reuteri (1x108 cfu) dagligen från gestationsvecka 36 och fram till förlossningen. De nyfödda barnen fick sedan samma produkt och dos från födelsen och till 12 månaders ålder, varefter de följdes upp i ytterligare ett år. Det primära resultatmåttet var allergisk sjukdom, med eller utan positivt hudpricktest eller cirkulerande IgE mot födoämnesallergener (test som indikerar att sensibilisering har skett). Vid 2 års ålder var incidensen av eksem lika, nämligen 36 % i den behandlade gruppen och 34 % i placebogruppen. L. reuteri-gruppen hade emellertid färre barn med IgE-associerat eksem under det andra året, 8 % jämfört med 20 % (p=0,02). Reaktivitet på hudpricktest var också mindre vanligt i L. Reuteri-gruppen jämfört med placebogruppen, och var signifikant mindre vanligt hos spädbarn till mödrar med allergier, 14 % jämfört med 31 % (p=0,02). Väsande andning och andra potentiellt allergiska sjukdomar påverkades inte.

Slutsats: L. reuteri hade ingen förebyggande effekt på den totala incidensen av spädbarnseksem. Vid 2 års ålder var det emellertid färre spädbarn i gruppen som fått tillskott av L. reuteri som utvecklat IgE-associerat eksem (dvs. eksem med hyperreaktvitet mot allergiframkallande substanser som ägg och mjölk). Dessa löper därför möjligen mindre risk att senare utveckla allergisk luftvägssjukdom.

Effectiveness of L. reuteri in patients with atopic dermatitis and cow milk intolerance.

Preliminary study. Cirillo Al., Boccia E, Cirillo Ar., Scotto G, Maiella D, De Crescenzo G, Leone G, Grimaldi S, Cirillo Ag. (2005) Presenterad vid Italian Society for Clinical Allergy and Immunology (SIAIC) Congress, Rom, Italien den 47 maj 2005. Abstract P-08. En prospektiv, öppen studie på barn med lindrig atopisk dermatit som förvärras vid intag av komjölk. 15 barn i åldern 3–5 år enrollerades. Alla barn hade en klinisk historia med atopisk dermatit som förbättrades när komjölk uteslöts från kosten. Allergi mot komjölksproteiner förelåg inte, vilket verifierades genom analyser av specifikt IgE mot mjölkproteiner och hudprickstest. Både de barn som fick L. reuteri (2 tabletter dagligen = 2x108 cfu, n=8) och de som inte fick något probiotikum (n=7) provocerades på nytt med komjölk under 3 månader. Under de första 10 dagarna efter introduktionen av komjölk ordinerades antihistamin för båda grupperna, och lokalt applicerade steroider och mjukgörande medel användes vid behov. Under de första två veckorna uppvisade alla patienter förbättring av eksem och klåda, och under resten av studieperioden bibehöll barnen i L. reuteri-gruppen sitt status vad gäller eksem eller klåda, trots fortsatt intag av mjölk. Alla barn i kontrollgruppen försämrades i sitt eksem och var tvungna att fortsätta att använda antihistaminer och lokala steroider.

Slutsats: Det dagliga intaget av L. reuteri under samtidigt intag av komjölk i 3 månader kunde förebygga försämring av atopisk dermatit och klåda hos barn vars eksem tidigare hade försämrats av komjölk.

Säkerhetsstudier

Safety and tolerance of a probiotic formula in early infancy comparing two probiotic agents: a pilot study.

Weizman Z, Alsheik A (2006) Am Coll Nutr 25:415-419

Detta var en prospektiv, randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad studie i syfte att utvärdera säkerhet och tolerans för två probiotiska stammar hos friska fullgångna spädbarn. De 59 spädbarnen var 3–65 dagar gamla vid enrolleringen och fick i fyra veckor antingen humaniserad modersmjölksersättning (kontrollgrupp, n=19), samma modersmjölksersättning med Bifidobacterium lactis (n=20) eller Limosilactobacillus reuteri (n=20). Mödrarna hade slutat amma spädbarnen före inkluderingen i studien (föräldrarnas eget beslut). Det genomsnittliga dagliga intaget av respektive probiotikum var 1,2x10 9 cfu. Varje barn genomgick en kroppsundersökning vid studiestarten och efter fyra veckor. I sju dagar under studiens första och sista vecka fyllde föräldrarna i ett frågeformulär som dokumenterade barnets födointag, beteende och tarmtömning. Föräldrarna instruerades också att dagligen rapportera gråt eller symtom av något slag. Inga kliniska biverkningar observerades under studien och tillväxt, födointag, beteende och tarmtömning var lika i de tre grupperna.

Slutsats: Under den fyra veckor långa studien tolererades de båda probiotika väl av dessa spädbarn och inga kliniska biverkningar observerades.

Safety of D(-)-lactic acid producing bacteria in the human infant.

Connolly E, Abrahamsson T, Björkstén B (2005) J Pediatr Gastroenterol Nutr 41:489-492

Limosilactobacillus reuteri är en av många arter av Limosilactobacillus som producerar både L-laktat och D-laktat vid normal sockerjäsning. Som en del av en prospektiv studie för att undersöka minskad risk för allergi under det första levnadsåret, gjordes också en säkerhetsundersökning avseende halterna av D-laktat i blodet vid 6 och 12 månaders ålder. En grupp bestående av 24 spädbarn valdes slumpmässigt ut från hela studiepopulationen om 232 spädbarn. De hade fått tillskott av Limosilactobacillus reuteri eller placebo i 12 månader från födelsen. Den dagliga dosen av L. Reuteri var 108 cfu i form av en oljelösning. 14 spädbarn fick tillskott av L. Reuteri och 10 gavs placebo. Samtliga 24 barn hade mycket låga halter av D-laktat (intervall 0,020¬0,130 mmol/l) och ingen skillnad observerades mellan grupperna. Den högsta halt som observerades låg väl inom normalområdet för människa (0,020¬0,250 mmol/l) och långt under de halter som är associerade med D-laktatacidos hos människa (>3 mmol/l). Inga rapporter inkom om symtom som normalt associeras med acidos, och inga säkerhetsproblem uppstod hos något av de medverkande spädbarnen.

Slutsats: Det dagliga tillskottet av L. reuteri till friska nyfödda under deras 12 första levnadsmånader var säkert, även vad gäller nivåerna av D-laktat i blodet.

Safety and possible antidiarrhoeal effect of the probiotic Limosilactobacillus reuteri after oral administration to neonates.

Karvonen A, Casas I, Vesikari T (2001) Clin Nutr 20 (suppl 3):63: abstract 216

En randomiserad, dubbelblind placebokontrollerad studie på friska, nyfödda, fullgångna barn. Syftet var att studera säkerhetsaspekter vid ett dagligt intag av L. reuteri fr.o.m. dagen för födelsen och de påföljande 28 dagarna. Fyra grupper av barn studerades: L. Reuteri i doserna 105 cfu/dag (n=12), 107 cfu/dag (n=25) respektive 109 cfu/dag (n=25) och placebo (n=28). Alla dosnivåer av L. reuteri tolererades väl. Graden av L. reuteri-kolonisering, mätt som antalet levande celler i avföringsprov, var relaterad till den givna dosen. Förekomsten av vattnig diarré var signifikant lägre hos barn som fick L. Reuteri.

Slutsats: L. reuteri i doser upp till 10 9 cfu/dag var säkert att inta för friska, fullgångna nyfödda under deras första veckor i livet.

Tolerance and fecal colonization with Limosilactobacillus reuteri in children fed a beverage with a mixture of Limosilactobacillus spp.

Ruiz-Palacios G et al. (1996) Pediatr Res 39(4) part 2:184A, abstract 1090

En dubbelblind, randomiserad placebokontrollerad säkerhetsstudie på 72 friska barn i åldrarna 12–36 månader och bosatta i Mexico City. I tre veckor intog de dagligen en näringsdryck med en blandning av tre probiotiska stammar, varav en var L. reuteri. Barnen randomiserades till fyra grupper där tre av dem fick den probiotiska drycken med tre olika doser av L. Reuteri: 106, 108 respektive 1010 cfu, och en kontrollgrupp som fick en placebodryck. Alla dosnivåerna av L. reuteri tolererades väl och inga biverkningar observerades.

Slutsats: Det dagliga intaget av L. Reuteri i doser upp till 1010 cfu i tre veckor konstaterades vara säkert för friska barn i åldrarna 12–36 månader.