MME og kolesterolnivåer

Amning rekommenderas över hela världen som enda näringskälla under barnets första 4-6 månader. Barn som av någon anledning inte kan ammas ska istället få modersmjölksersättning vars sammansättning strikt regleras för att säkra en säker uppfödning för alla barn. Med dagens moderna ersättningar är skillnaderna mellan ammade och ersättningsuppfödda barn mycket små men ändå mätbara på gruppnivå. De tydligaste skillnaderna ses i tillväxt och sjuklighet i infektioner första levnadsåret. Det har också föreslagits att den tidiga nutritionen skulle kunna ge långsiktiga hälsoeffekter. Genom så kallad tidig metabol programmering, inställning av kroppens metabola system beroende av tidiga miljöfaktorer, skulle skillnader mellan ammade och ersättningsuppfödda barn som kan mätas under spädbarnsåldern teoretiskt kunna påverka kroppens metabola styrning och på så sätt påverka risk för övervikt, fetma, hjärt-kärlsjukdomar och det metabola syndromet i vuxen ålder.

TUMME-studien

Vår forskargrupp har genomfört en studie i Umeå där vi studerat en ny, experimentell modersmjölksersättning med sänkt energi- (60 jämfört med 66 kcal/100 ml) och protein- (1.20 jämfört med 1.27 g/100 ml) innehåll. Den nya ersättningen hade även tillsats av mjölkfettdroppsmembran (MFGM) från komjölk, och därmed ett högre kolesterolinnehåll. Vi kallade studien TUMME (Tillväxt och Utveckling med ModersMjölksErsättning). Vi har följt barnen noggrant, hittills till ett års ålder, med många olika utfallsvariabler, bland annat kognitiv utveckling och tillväxt som tidigare refererats i Små och stora nyheter. Vi rekryterade 160 barn som slutat ammas innan 2 månaders ålder och randomiserade (lottade) dem till att få den nya experimentella ersättningen eller konventionell ersättning fram till 6 månaders ålder. En ammad referensgrupp med 80 barn rekryterades parallellt.

Resultaten

Vi har nyligen publicerat resultaten av tidiga riskmarkörer för hjärt-kärlsjukdom. Vår hypotes när det gällde påverkan på riskfaktorer för framtida hjärt-kärlsjukdom var att barnen som fått den nya ersättningen skulle skilja sig mindre från den ammade referensgruppen när det gällde tidig tillväxt och kolesterolnivåer jämfört med barnen som fått konventionell ersättning och på så sätt kunna ge programmeringseffekter. För tillväxten stämde detta inte. Barnen som fick den nya ersättningen åt större volym per måltid vilket ledde till att energi- och proteinintag, och därmed även tillväxten, för de två ersättningsuppfödda grupperna inte skilde sig åt. Däremot såg vi tydligt att barnen som fått den nya ersättningen under interventionstiden fram till 6 månaders ålder successivt närmade sig och nådde den ammade gruppens plasma-kolesterolnivåer och därmed skiljde sig från barnen som fått konventionell ersättning. Detta är särskilt intressant i ljuset av tidigare studier som visat att barn som ammas, tack vare bröstmjölkens höga kolesterolinnehåll, har högre nivå av kolesterol i plasma än ersättningsuppfödda barn. Under småbarnsåldern jämnas skillnaden ut för att senare, i tonåren och upp i vuxen ålder, vara det omvända. Vuxna som ammats som barn har lägre kolesterol i plasma än de som inte ammats, och därmed antagligen en fördelaktigare riskprofil för hjärt-kärlsjukdomar.

Slutsatser

Genom att höja innehållet av kolesterol i modersmjölksersättning har barnen fått samma plasma-kolesterolnivåer som ammade barn. För att ta reda på om detta har betydelse för barnens hälsa fortsätter vi nu med en långtidsuppföljning av samma studiepopulation. Hur kommer barnens kolesterolnivåer att utvecklas under tid? Kommer vi kunna se en programmeringseffekt som kan påverka hälsan på lång sikt? Resultaten av långtidsuppföljningen kommer hur som helst att vara väldigt intressanta.

Referenser

1. Aggett PJ, Agostini C, Goulet O, Hernell O, Koletzko B, Lafeber HL, et al. The nutritional and safety assessment of breast milk substitutes and other dietary products for infants: a commentary by the ESPGHAN Committee on Nutrition. J Pediatr Gastroenterol Nutr. 2001;32(3):256-258.
2. Timby N, Domellof E, Hernell O, Lonnerdal B, Domellof M. Neurodevelopment, nutrition, and growth until 12 mo of age in infants fed a low-energy, low-protein formula supplemented with bovine milk fat globule membranes: a randomized controlled trial. Am J Clin Nutr. 2014;99(4):860-868.
3. Timby N, Lonnerdal B, Hernell O, Domellof M. Cardiovascular risk markers until 12 mo of age in infants fed a formula supplemented with bovine milk fat globule membranes. Pediatr Res. 2014;76(4):394-400.
4. Owen CG, Whincup PH, Odoki K, Gilg JA, Cook DG. Infant feeding and blood cholesterol: a study in adolescents and a systematic review. Pediatrics. 2002;110(3):597-608.