God evne til egenregulering

Amning rekommenderas över hela världen som enda näringskälla under barnets första 4-6 månader. Barn som av någon anledning inte kan ammas ska istället få modersmjölksersättning vars sammansättning strikt regleras för att säkra en säker uppfödning för alla barn. Med dagens moderna ersättningar är skillnaderna mellan ammade och ersättningsuppfödda barn mycket små men ändå mätbara på gruppnivå. En skillnad är det tidiga tillväxtmönstret där ersättningsuppfödda barn har en snabbare tillväxt första året. Tillväxtskillnaden har också föreslagits kunna påverka framtida tillväxt och hälsa genom så kallad tidig metabol programmering. En ökad tidig tillväxt skulle kunna ge långsiktiga effekter på kroppens metabola styrning som i sin tur skulle kunna ge en ökad risk för övervikt, fetma, hjärt-kärlsjukdomar och det metabola syndromet i vuxen ålder. Det finns därför en vilja att minska i det tidiga tillväxtmönstret. Orsaken till den ökade tillväxten kan dels bero på skillnader i sammansättning mellan modersmjölksersättning och bröstmjölk med där ersättning framför allt innehåller mer protein, dels på att barn som äter ur nappflaska i tidigare studier har visat sig ha svårare att själva reglera sitt intag eftersom matningen har varit mer ”föräldrastyrd”.

TUMME-studien

Vår forskargrupp har genomfört en studie i Umeå där vi studerat en ny, experimentell modersmjölksersättning med sänkt energi- (60 jämfört med 66 kcal/100 ml) och protein- (1.20 jämfört med 1.27 g/100 ml) innehåll. Den nya ersättningen hade även tillsats av mjölkfettdroppsmembran (MFGM) från komjölk. Vi kallade studien TUMME (Tillväxt och Utveckling med ModersMjölksErsättning). Vi har följt barnen noggrant, hittills till ett års ålder, med många olika utfallsvariabler, bland annat kognitiv utveckling och tillväxt som tidigare refererats i Små och stora nyheter. Vi rekryterade 160 barn som slutat ammas innan 2 månaders ålder och randomiserade (lottade) dem till att få den nya experimentella ersättningen eller konventionell ersättning fram till 6 månaders ålder. En ammad referensgrupp med 80 barn rekryterades parallellt.

Resultaten

Vår hypotes när det gällde intag och tillväxt var att barnen som fått ersättning med sänkt energi- och proteininnehåll skulle få ett lägre energi- och proteinintag och på så vis en lägre tillväxthastighet. Detta förutsatte att den minskade energi- och proteintätheten inte skulle kompenseras av barnen med ett ändrat intag, något vi antog inte skulle ske eftersom tidigare studier visat att barn som äter ur nappflaska inte justerar sitt intag lika exakt som ammade barn. Det visade sig dock att detta inte stämde i vår population. Barnen som fick modersmjölksersättning reglerade intaget väldigt exakt genom att justera måltidsvolymerna: barnen som fick den nya ersättningen åt större volym per måltid (Figur 1) vilket ledde till att energi- och proteinintag, och därmed även tillväxten, för de två ersättningsuppfödda grupperna inte skilde sig åt. Vår hypotes kunde således förkastas och vi gladdes åt att barnen hade en bättre förmåga till egenreglering än vad som tidigare beskrivits. För att ytterligare studera graden av egenreglering ville vi mäta föräldrarnas attityder till matning av deras barn, och dessa resultat har nyligen publicerats. Vi använde föräldraenkäter vid 4 och 12 månaders ålder.

Tidigare studier har visat att föräldrar till barn som äter ur nappflaska har en högre grad av oro och en benägenhet att styra barnets intag, högre ”föräldrakontroll” än ammande mödrar. I vår population fann vi det motsatta. Vid 12 månaders ålder skattade föräldrarna till barnen som tidigare ätit modersmjölksersättning sin oro för att barnet skulle bli underviktigt lägre än föräldrar vars barn ammats. Det var ingen skillnad i oro för att barnet skulle bli överviktigt. När vi analyserade vilka faktorer som var kopplade till att ha en hög oro för sitt barns intag, en hög ”föräldrakontroll”, fann vi att det var oberoende av tidigare matningssätt (nappflaska/amning) men i hög grad beroende av barnets tillväxt.

Slutsatser

Barnen som åt ur nappflaska hade alltså en mycket exakt reglering av sitt intag, sannolikt reglerat via energiintaget. Det sänkta energi- och proteininnehållet i EF kompenserades fullständigt. Detta lär oss att graden av egenreglering kan vara mycket god även hos barn som äter ur nappflaska. Den oväntat goda egenregleringen blir möjlig tack vare den låga nivån av ”föräldrastyrning” vid matning som vi kan mäta som en låg föräldraskattning av oro för matning och tillväxt. Varför vår studiepopulation skiljer sig från tidigare studier kan vi inte vara säkra på men vi tror att en hög utbildningsnivå i kombination med gott stöd från en välfungerande barnhälsovård är viktiga faktorer.

Referenser

1. Aggett PJ, Agostini C, Goulet O, Hernell O, Koletzko B, Lafeber HL, et al. The nutritional and safety assessment of breast milk substitutes and other dietary products for infants: a commentary by the ESPGHAN Committee on Nutrition. J Pediatr Gastroenterol Nutr. 2001;32(3):256-258.
2. Heinig MJ, Nommsen LA, Peerson JM, Lonnerdal B, Dewey KG. Energy and protein intakes of breast-fed and formula-fed infants during the first year of life and their association with growth velocity: the DARLING Study. Am J Clin Nutr. 1993;58(2):152-161.
3. Koletzko B, von Kries R, Closa R, Escribano J, Scaglioni S, Giovannini M, et al. Lower protein in infant formula is associated with lower weight up to age 2 y: a randomized clinical trial. Am J Clin Nutr. 2009;89(6):1836-1845.
4. Farrow C, Blissett J. Does maternal control during feeding moderate early infant weight gain?Pediatrics. 2004;118:e293-e298.
5. Timby N, Domellof E, Hernell O, Lonnerdal B, Domellof M. Neurodevelopment, nutrition, and growth until 12 mo of age in infants fed a low-energy, low-protein formula supplemented with bovine milk fat globule membranes: a randomized controlled trial. Am J Clin Nutr. 2014;99(4):860-868.
6. Li R, Fein SB, Grummer-Strawn LM. Do infants fed from bottles lack self-regulation of milk intake compared with directly breastfed infants? Pediatrics. 2010;125(6):e1386-1393.
7. Timby N, Hernell O, Lonnerdal B, Domellof M. Parental feeding control in relation to feeding mode and growth pattern during early infancy. Acta Paediatr. 2014.
8. Taveras EM, Scanlon KS, Birch L, Rifas-Shiman SL, Rich-Edwards JW, Gillman MW. Association of breastfeeding with maternal control of infant feeding at age 1 year. Pediatrics. 2004;114(5):e577-583.
9. Taveras EM, Rifas-Shiman SL, Scanlon KS, Grummer-Strawn LM, Sherry B, Gillman MW. To what extent is the protective effect of breastfeeding on future overweight explained by decreased maternal feeding restriction? Pediatrics. 2006;118(6):2341-2348.