Header Baby - mother carrying baby

Hjernens utvikling

Spädbarnets sinnen, språk och "själ"!

Författare: HUGO LAGERCRANTZ, barnläkare och senior professor
Karolinska institutet, chefredaktör Acta Paediatrica

Fram till 1970-talet ansågs det att den nyfödda hjärnan var som ett oskrivet blad. Det nyfödda barnet såg på omvärlden som i en dimma och uppfattade ljud, såsom när mamman pratade med barnet, som ett surrande virrvarr. Spädbarnet skulle lämnas ifred och bara tas upp från sin bädd för att ammas och blöjbytas. Idag vet vi att spädbarn känner igen ansikten och mänskliga röster. De uttrycker känslor såsom glädje och sorg. Med nya hjärnavbildningsmetoder har man visat att det förekommer mycket hög aktivitet i hjärnbarken. Den nyfödda hjärnan är ingalunda blank som man tidigare trodde. I den här artikeln diskuteras hur spädbarnet uppfattar sig självt och omvärlden med sina sinnen, hur det lär sig modersmålet och utvecklar sin ”själ” eller medvetande.

Det nyfödda barnets sinnen

Synen är ännu inte fullt utvecklad hos det nyfödda barnet, då det är lite närsynt. När det tittar på sina föräldrar ser de dem lite oskarpt. Men de verkar kunna uppfatta om mamman eller pappan är glad eller arg. Om föräldern gapar eller räcker ut tungan åt det nyfödda barnet så svarar det med att härmas. Det verkar redan från början känna igen det mänskliga ansiktet. Att det kan härmas beror på att vi är utrustade med s k spegelnervceller, som gör att vi härmas, vilket är en förutsättning för lärandet. Hörseln är ännu mer utvecklad än synen hos det nyfödda barnet. Om man håller upp en röd boll på ena sidan av barnet och klingar med en klocka på den andra sidan vänder sig barnet först till ljudkällan. Redan i fosterlivet börjar barnet lyssna till mammans tal och lära sig hennes språk. Som nyfött har barnet fortfarande en del vätska i hörselgången som gör att det, liksom i fosterstadiet, hör allt från ett undervattensperspektiv.

Luktsinnet är tidigt utvecklat hos barnet. Det lär sig snabbt känna igen mammans doft. Om man blöter en tuss med den egna mammans mjölk, så luktar barnet mer intresserat på denna jämfört med en tuss som doppats i en annan mammas mjölk. I en studie lät man tvätta det ena bröstet hos nyförlösta mammor och lägga barnet nedanför brösten. Barnet sökte sig alltid till det otvättade bröstet, sannolikt vägledd av doften. Med s k Near-infrared spectroscopy (NIRS) kan man mäta hur barnet reagerar på lukter. Skallen genomlyses med ett rödliknande ljus vilket reflekteras av de röda blodkropparna. Beroende på blodflödet i hjärnans luktcentrum, som ligger bakom ögongloberna, kan man få en uppfattning om hur hjärnan uppfattar lukter. Det nyfödda barnet visar sig reagera redan för den första mjölken (kolostrum). De verkade också tycka om vanilj, medan de reagerade negativt på desinfektionsmedel.

Smaksinnet är också väl utvecklat hos nyfödda. Om man låter barnet smaka på något beskt, surt eller salt grimaserar det illa. Barnet föredrar definitivt det som är sött, såsom mjölken. Smaksinnet är viktigt för att man skall undvika det som inte är nyttigt. Intressant nog verkar det som om barnet kan lära sig tycka om vissa smaker, såsom vitlök, om mamman har ätit mycket av detta under graviditeten. Känselsinnet utvecklas väldigt tidigt i fosterlivet. Redan när fostret är 2–3 månader gammalt reagerar det om man berör det. Vid 5 månaders graviditet reagerar fostret på smärta om man exempelvis tar ett blodprov. Frågan är dock om det är medvetet om smärtan. Men så fort barnet är fött, även om det är för tidigt, blir det medvetet om smärta. För inte så länge sedan trodde man inte att barnet var medvetet om smärta, varvid det kunde opereras utan narkos, då detta ansågs riskabelt.

Nu vet vi att smärtsignalerna når upp till hjärnbarken och barnet sannolikt är medvetet om smärtan. Det kanske till och med är så att spädbarnet är mer känsligt för smärtingrepp än vuxna, då kroppens egna smärtlindrande system ännu inte helt mognat.

Tvåmånadersrevolution

När barnet är cirka 2 månader genomgår det en omvälvande fas i utvecklingen. Barnet har utvecklat ett svarsleende från tidigast 6 veckor. Barnet börjar mer aktivt kommunicera med sina föräldrar. Om mamman fryser sitt ansiktsuttryck blir barnet desperat och inte glad igen förrän mamman pratar och ler igen. Barnets framhjärna börjar bli mer aktiv. Det sker en kraftig synapsutveckling i syn- och hörselbarken. Barnet kan se bättre och skarpare. Det följer rörelser i rummet med ögonen. Hjärnbarken börjar kunna ta över kontrollen av vissa hjärnfunktioner, som andningen, vilket är viktigt om barnet ska kunna jollra och prata. Barnets rörelser blir mer viljemässigt styrda, och de primitiva reflexerna börjar försvinna. Om man avleder barnets uppmärksamhet kan man få dess spontana skrik att upphöra, vilket också kan bero på att hjärnbarken tar över kommandot över de lägre hjärnfunktionerna. Barnet har redan en förmåga att förstå att föremål finns kvar även när de inte syns, som man tidigare inte trodde var utvecklad förrän vid 9 månaders ålder. Barnet kan komma ihåg exempelvis en napp som tas bort utom synhåll.

Fyra till sex månader

Vid 4 månaders ålder är synapsutvecklingen mycket kraftig i syncentrum. Synbanorna förfinas genom inverkan av synintrycken, dvs de synbanor som aktiveras förstärks medan de som inte används försvinner. Detta är en viktig process också för utvecklingen av djupseendet, som nu börjar komma. Likaså börjar barnet få ett rikare färgseende och se landskapet och himlen. Barnet uppfattar inte bara den vuxnes tilltal utan också mimik och läpprörelser. Det är lättare att trösta ett skrikande barn genom avledande vyssningar, sång och ramsor.

Sex månader till ett år

Från 6 månaders ålder blir barnet mer lekfullt och äventyrligt. De tycker om sång och musik och klappar gärna händerna av glädje. De börjar också bli misstänksamma mot främlingar. Från sju månaders ålder utvecklas barnets arbetsminne, dvs det kan hålla kvar en tanke i huvudet vilket kan testas med olika slags gömma föremål-lekar. Det som framförallt utvecklas under den andra halvan av spädbarnsåret är språket (se nedan) och därmed också den sociala hjärnan. Om de försummas, skräms eller till och med misshandlas kan det få särskilt svåra konsekvenser i den här åldern. Det kunde man upptäcka med hjärnröntgen av de rumänska barnhemsbarnen som var helt isolerade och försummade.

Bebin en språkmagnet

Språket börjar läras in redan i fosterlivet. Svenska barn har visat sig känna igen den typiska svenska vokalen u bättre än amerikanska barn, som känner igen det engelska e-ljudet, alltså iii, bättre. Det har testats genom att registrera nappsugningar hos nyfödda som får lyssna på de olika vokalerna. Bebin är som en språkmagnet och lär sig alla typer av fonem (stavelser) det får höra. I princip kan alltså spädbarnet lära sig alla språk. Men sedan stängs fönstret delvis för språkinlärning, dvs de nervkretsar som inte stimuleras försvinner. Det mest kända exemplet på detta är att japaner inte kan skilja på l- och r-ljudet, eftersom dessa ljud inte förekommer i japanskan. Det innebär att en japan inte kan skilja på om man säger ”fried rice” jämfört med ”flied lice”. I en berömd studie lärde man amerikanska 9-månadersbarn kinesiska. Studenter från Kina lekte och läste högt ett par timmar per dag för amerikanska barn i Seattle under ett par månader. När man sedan testade barnen visade det sig att de uppfattade de kinesiska orden lika bra som de engelska. Spädbarn kan ju inte säga så mycket men deras förmåga att uppfatta orden testades genom att registrera hjärnans aktivitet med EEG. När man gjorde om samma studie, men lät barnen se och höra kinesiska på dvd i stället, så hade det ingen effekt på språkinlärningen. Man måste alltså ha direkt själslig och kroppslig kontakt med barnet, som hela tiden bör uppmuntras.

Barnet ”suger till sig” modersmålet som det ammar under de första levnadsåren. Det är inga problem för barnet att lära sig ytterligare ett eller två till modersmål, men helst före 3 års ålder. Barnet verkar inte blanda ihop språken så länge föräldern talar sitt eget modersmål med barnet. Men om exempelvis en fransk pappa gift med en svensk mamma börjar prata svenska med sitt barn kan det bli lite förvirrat. Betydelsen av att lära sig ett andra språk tidigt är särskilt viktigt för invandrarbarnen som tidigt bör få komma in på svensktalande förskola. Efter 5 års ålder går det fortfarande ganska lätt att lära sig ett andra språk fram till puberteten, men det blir inte riktigt som modersmålet. Andra delar av hjärnan används i stället.

Spädbarnets ”själ”

Ordet själ kanske mest uppfattas som ett religiöst begrepp, men jag avser det som motsvaras av det engelska ”mind” eller medvetandet. När börjar alltså barnet bli medvetet om sig självt och när får det en egen jag-uppfattning? Det nyfödda barnet förefaller redan från början ha en viss jag-känsla. Det reagerar mer när det smeks av mamman än om det smeker sig självt. Det verkar ha en viss kroppsuppfattning. Fostret sover nästan hela tiden, även om det ibland kan öppna ögonen och uttrycka sina känslor med ansiktsgrimaser. Direkt efter födelsen vaknar det nyfödda barnet upp och blir medvetet om sig självt och omvärlden. Som nämnts ovan tittar det mer på ett ansikte än en abstrakt figur. Det föredrar också mänskliga röster framför andra ljud. Det verkar också lyckligt om det inte är alltför hungrigt eller utsatt för stick och dylikt. Födelsen är jobbig och smärtsam också för barnet, varvid höga halter stresshormon (noradrenalin och adrenalin) frisätts i blodet. De har dock mest en uppiggande effekt hos barnet. Enligt tidigare forskning ansågs aktiviteten i hjärnbarken vara ganska låg hos nyfödda. Men undersökningar med magnetkamera har numera visat att det är en mycket hög spontanaktivitet i hjärnbarken redan hos spädbarn.

Nästan hälften av allt blodsocker går till den nyfödda hjärnan vilket kan jämföras med 20 % hos vuxna. Man talar om hjärnans ”medvetandeström” som alltså finns redan hos det nyfödda barnet, även om den är annorlunda jämfört med den vuxnes hjärna. Som ovan nämnts så är spädbarnet mer medvetet om vad det upplever än vad man trott tidigare. Man kan säga att spädbarnet är medvetet om en massa sinnesintryck det tar in, kanske mer än vuxna, som är mer fokuserade i sitt medvetande. Förmågan att känna igen sig i en spegel kommer dock senare, vid ca 1,5 års ålder, och förmågan att sätta sig in i hur andra tänker kommer vid 4 års ålder (theory of mind). Spädbarnet lever mer i nuet och tänker inte så mycket på vad som hänt eller komma skall. De synapser där de episodiska minnena lagras försvinner och man kommer inte ihåg vad som hänt före tre års ålder. Däremot kan starka lukt- och smärtminnen finnas kvar i hjärnan långt fram i livet. De språk man lär sig tidigt minns man under förutsättning att man får fortsätta öva sig att lyssna och tala. Om inte det sker försvinner det andra språket som det lilla barnet lärt sig, exempelvis under en familjs utlandsvistelse.